tomhet

Igår blev en av mina vänner jag faktiskt hittat mig uppe på avdelningen utskriven. Vi har varit här i sex månader tillsammans och gått igenom den värsta hösten någonsin men även haft små skrattanfall och bus stunder som gjort att vi orkat vidare mitt i allt mörker. Vi har vetat att vi alltid haft varandra några rum bort om det skulle behövas, tryggheten att veta att någon bara finns räcker. Man behöver inte sitta bredvid varandra för att känna den tryggheten. Nu känns det tomt. Sex månader tillsammans är länge och det vi gått igenom tillsammans är ju inga lätta saker, så det blir att man kommer varann väldigt nära. Men varken hon eller jag ska sitta på en sjukhus avdelning hela våra liv. Så igår flytta hon som sagt vidare och jag kände en enorm tomhet. Avsked är något jag har extremt svårt med. 
 
Men jag försöker tänka "jag har ju henne kvar, bara på ett annat sätt än då". 
Vi ska fixa detta.

Kommentarer
Postat av: Matilda

du verkar vara en sån fin människa.

2013-03-06 @ 00:06:02
URL: http://ttille.blogg.se
Postat av: Jasmine

Avsked är något jag har extremt svårt för att klara av. Jag vet egentligen inte varför... Den där tomheten känner jag så väl igen. Kämpa på, den försvinner efter hand. Fortsatt lycka till, jag hoppas att du blir frisk snart och själv blir utskriven. Kontakten med din vän kan ju fortsätta, som du själv skriver; på ett annat sätt.

Svar: Våren är mer än välkommen. :)

Kram

2013-03-06 @ 11:05:40
URL: http://rosanatt.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0