Min volontärresa
Fick väldigt många frågor om min resa jag ska göra i höst, en resa jag sent lär glömma.
Jag ska jobba på ett barnhem med barn från 1 dag och upp till 6 år gamla. I 10 veckor kommer jag befinna mig i Tanzania, mest i Moshi som är staden jag kommer jobba i. Sen tänker jag även ta en avstickare för Safari och avslutar med 3 veckor på Zanzibar och jag börjar redan nu fundera på om jag ska ta någon vecka på en annan paradisö. Jag har ju ett tag på mej att fundera, för den 20 september går flyget från Arlanda och den 21 september landar jag i Kilimanjaro efter två mellanlandingar i olika Afrikanska städer. Som det ser ut nu kommer jag vara borta i 13 veckor och göra saker jag aldrig innan gjort. Detta är min stora morot! Min morot för att inte skada mej, min morot för att egentligen bara stå ut just nu.
Resan lär inte va en dans på rosor och jag lär få se och uppleva mycket tungt men jag vet att resan kommer ge mej ett helt annat perspektiv på livet. Genom att jag varit sjuk i 5 år så ser jag nog livet väldigt annorlunda mot vad andra 20 åringar gör, men detta, denna resa lär bara göra mig ännu starkare. Och nöjdare med vad jag faktiskt har.
Och så kommer vi till alla dessa frågor om pengar. Inte det lättaste för ett fattig student att ge sig ut på såna här äventyr då jag för mitt projekt betalar 16 000, alltså bara för projektet. Då ingår mat och sovplats. Sen kommer det utgifter som flygbiljetter, safari, hotell på Zanzibar, vaccinationer, försäkring, visum etc. Det kommer helt klart vara den dyraste resan jag nånsin varit på men jag tror också att den kommer ge mig mersmak på livet och kan rädda mig ifrån att "sitta fast" på psyk resten av livet. Jag åker med organisationen
Amzungo och deras projekt
"Små barn i Arusha eller Moshi". Varför jag valde Moshi är för att jag blev rekommenderad det, det skulle vara en lugnare stad och varför jag valde att jobba med just små barn är för att jag alltid haft en förkärlek till utländska små barn.
Om ni har fler frågor så fråga på och om ni vill skänka en slant så säg till. Jag har redan samlat in barnkläder så jag inte får med mig mera och lite nu och då finns det små gulliga själar som skänker en slant.
Kommentarer
Svar:
Tack vad glad jag blir för dina ord Diana! kraaam <3
ordtrassel.blogg.se
Trackback