-

den trasiga verkligheten

Min iphone är totalt sönder, krossat glas består den av, tack vare ett läkarsamtal och ett utbrott på hela världen. Det handlar nog om saknad och ensamhet just nu. Och att min vilja är ungefär lika trasig som min iphone, viljan är liksom borta. Att jag är lika trasig som min iphone, att livet är trasigt och det finns inget plåster i världen som kan få ihop det. Det är så det är, sanningen är hård och verkligheten hårdast av allting.

Jag vill ha två stora kramar just nu, egentligen tre, men det tredje kommer jag aldrig mer få en tröstande kram av. Därför behöver jag dom där andra två kramarna av dom två fina människorna, jag behöver få gråta med någon som förstår och jag behöver få trycka av min "off knapp" och trycka på min "on knapp" för en stund. Släppa ut allting, men undrar vad som händer då, "off knappen" har varit på allt förlänge nu och jag har stängt av mig själv, satt på fasaden och låtit leendet försöka komma fram.

I söndags när jag stoppade i mig alla tabletter då var nog "on knappen" på, då kanske någon förstod hur svart det egentligen är på insidan, men ingen vågade nog förstå allt så jag tryckte på off igen och där är vi nu. Försöker le om dagarna och uppskattar när folk vill umgås med mig, om kvällarna rinner tårarna sakta med barbapapa vid min sida för det är aldrig någon som kommer förstå mig som då och jag vet inte hur jag ska vilja leva.

Fast egentligen är jag inte ensam för jag har fina vänner som står ut med mig men ofta undrar jag hur länge folk egentligen kommer göra det, tack fina ni som ännu gör det ♥

2013-11-02 @ 22:49:33 Tankar Permalink

Kommentarer

Postat av: Alexandra

Kära Josefine,

Jag har följt din blogg sedan våren 2009 (din dåvarande blogg då..) och gick av en slump nu in och tittade på din blogg igen, var jag med glädje länkades vidare hit.

Har sedan suttit i tårar och läst igenom samtliga inlägg, och kan inte förstå hur en så fin tjej ska behöva må så dåligt. Hur en så fantastisk människa ska behöva utstå detta skit.. Så länge jag "följt dig", och hela tiden önskat dig allt gott. Liksom idag!! Inte minst idag.
Vet och förstår att inga ord kan förändra det som händer inom dig, men jag vill ändå få säga att jag är oerhört ledsen för din skull, och att jag önskar dig allt gott här i världen. Att du återigen ska finna lyckan i livet, äkta lycka! För det förtjänar du!!

Vi är såklart i helt olika situationer, och av helt olika anledningar, men om du någon gång känner för att bryta fasaden för en främling, där inga krav om ett leende krävs, så vill jag sträcka ut en hand och säga att det bara är att höra av dig. Om så bara för att få kasta ur dig den skit du besparar alla andra (vilket jag anar att du gör i hänsyn) - jag lyssnar gärna.

Massvis med styrkekramar till dig!!
Mvh/Alexandra
(LPT:ad två månader, så har ändå måttlig förståelse..)

PS. Man behöver inte alltid lé.... <3

Svar: Tack snälla du för din kommentar, jag blev så glad av den och så mkt den värmde! Vet inte riktigt vad jag ska svara men vi får aldrig ge upp, inte nån av oss hur pissigt allting än är. Vi ska leva för vi har ett helt liv framför oss som vi har fritt fram att göra vad vi vill med egentligen! Och du, skriv till mej också om du vill och behöver, jag förstår dej nog ganska väl och jag vill hjälpa om jag kan; [email protected]ånga kämpar kramar och ge aldrig upp, det är du för stark för <3

ordtrassel.blogg.se

2013-11-03 @ 14:12:35

Postat av: Jenny Hermansson

skickar en kram från mig<3

2013-11-03 @ 20:46:09
URL: http://jennyhermansson.se

Postat av: Anonym

Hade tjejen som gick bort någon blogg i så fall vad heter den? Styrke kramar

Svar: Det spelar ingenroll väl? Vill inte ge ut den till någon anonym heller. Dessutom är den "gammal". Tack snälla och kram tillbaka :)

ordtrassel.blogg.se

2013-11-03 @ 22:15:16

Trackback